artikel

Vad hände med närhetsprincipen?

Vad hände med närhetsprincipen?

På torsdag kommer hälso- och sjukvårdsnämnden att fatta ett diffust beslut om psykiatriska slutenvården i Katrineholm. Diffust för att det inte framgår att slutenvården kommer att flyttas till Nyköping, men det är det som beslutet innebär. Det kallas utveckling men är i själva verket avveckling.

   Jag träffar rätt så mycket människor som är berörda av slutenvårdspsykiatrin i Katrineholm, eftersom jag själv arbetar inom öppenvården för samma klinik. Jag har inte hört någon enda person som är emot utveckling av psykiatrisk vård. Tvärtom – det finns alldeles för få mätinstrument för psykiatrisk behandling, vad som är effektivt och ger patienter ett bättre mående.  

När slutenvården flyttades från Nyköping till Katrineholm (kanske 1988?) var ett av huvudskälen till flytten, att det var ineffektivt att ha personal från Katrineholm att åka fram och tillbaka. En stilla undran blir då, hur det har förändrats? Vägen är densamma och det tar fortfarande ungefär 1 timme att åka mellan orterna.  

Säkerhet för patienter och personal är ett argument som används för att motivera en flytt. Människor kan med ett sånt argument luras att tro att det är mycket incidenter på avd 4, eftersom det hävdas att det är otillräckligt som det ser ut i dag. Faktum är att det inte är mer incidenter på avd 4 än på någon annan psykiatrisk vårdavdelning i länet.  

Ett annat faktum, som inte nämns i någon beskrivning av utvecklingen är att de få patienter som är oroliga och utagerande på ett hotfullt sätt vårdas i Eskilstuna och inte i Nyköping. Tre platser finns i Eskilstuna för patienter från vårt upptagningsområde.

För en del av våra patienter skulle det bli närmre att åka till sjukhus i Örebro, Norrköping och Eskilstuna än till Nyköping. Det är inte möjligt utan remiss, då psykiatri är specialistvård.  

Ett av problemen är troligen att vårdtiderna är längre inom psykiatrin än inom kroppssjukvården. Om man t ex ska in för en operation,, så har det inte så stor betydelse för anhöriga var det sker. Man får snabbt komma hem igen och det blir inte en massa åkande för att hälsa på under vårdtiden. Så ser det inte ut för våra psykpatienter och deras anhöriga. Inom psykiatrisk vård finns inte behandlingar som snabbt gör patienterna friska. Ibland räcker det naturligtvis med korta inläggningstider också. Alla är inte inlagda inom sluten psykiatrisk vård länge, men det jag menar är att det är stor skillnad på kroppssjukvård och psykiatrisk vård. Närheten är en viktig komponent för att kunna slussas ut på ett smidigt sätt till sitt hem igen. Trygghet är en nog så viktig känsla när man mår psykiskt dåligt. Att personalen har personkännedom och att man som patient känner igen personalen kan inte nog påpekas, just för trygghetens skull. Jag tyckte att Ann-Marie Cervin gav en saklig beskrivning i närhetsfrågan om hur det var att vara anhörig till en person som vårdades i Nyköping. Hon hade dessutom små barn och var tvungen att gå ner i arbetstid för att orka. 

Nej, en flytt till Nyköping för slutenvårdspsykiatrin är inte bra för oss i Katrineholm, Flen och Vingåker. 

Lotta Back, gruppledare för Vänsterpartiet i Katrineholm och psykiatrisjuksköterska på öppenvården i Katrineholm samt ledamot i Västra Samverkansberedningen

Kopiera länk