Inga schyssta villkor vid upphandlingar!
moderater menade att det inte var tillåtet enligt nuvarande lagstiftning och regelverk trots att gällande lagstiftning och regelverk faktiskt tillåter det och att många kommuner i landet redan har krav vid upphandlingar samt att socialdemokrater och vänsterpartister runtom i landet både motionerar om och beslutar om införande av särskilda villkor vid upphandlingar. Malmö har till exempel börjat tillämpa Vita jobb modellen.Kommunfullmäktige beslöt den 20 januari att inte bifalla Vänsterpartiets motion om särskilda villkor vid upphandlingar. Majoriteten bestående av socialdemokrater och moderater menade att det inte var tillåtet enligt nuvarande lagstiftning och regelverk trots att gällande lagstiftning och regelverk faktiskt tillåter det och att många kommuner i landet redan har krav vid upphandlingar samt att socialdemokrater och vänsterpartister runtom i landet både motionerar om och beslutar om införande av särskilda villkor vid upphandlingar. Malmö har till exempel börjat tillämpa Vita jobb modellen.
Läs motionen i sin helhet här nedan.
Särskilda villkor vid upphandlingar
Det är inte bara våra anställda i kommunen som skall ha bra arbetsvillkor, det gäller även för de företag som kommunen anlitar. Personalen är verksamhetens viktigaste resurs, både inom det offentliga och det privata. Etik är en viktig del av en god kvalité. Bra villkor för anställda garanterar god kvalité i verksamheten. Därför tycker vi att det är viktigt att ställa krav på schyssta villkor vid kommunala upphandlingar. Lönedumpning och socialdumpning skall inte få användas som en konkurrensfördel!
Enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) får upphandlaren ställa krav på särskilda villkor för hur uppdraget skall genomföras. I lagen står det klart och tydligt att man får ”ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras”. (LOU 6 kap. 13§) Villkoren ska anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
I EU-direktiven om upphandling ges uttryckligen stöd för att upphandlande myndigheter får ställa etiska och sociala krav. Det gäller därmed i både lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Sedan 1 juli 2010 finns det dessutom en skrivelse i första kapitlet om att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling.
Detta gäller så länge EU:s grundläggande upphandlingsprinciper såsom likabehandling och icke-diskriminering följs. Därför ställer upphandlingsreglerna ”krav på förfarandet, men inte vilka preferenser de upphandlande myndigheterna ska ha eller vad de önskar upphandla och vilka kvalitetskrav de vill ställa”. Fokus ligger alltså inte främst på om sociala krav kan ställas utan hur.
Yrkande:
Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar att följande skrivs in i kommunens upphandlings och affärspolicy.
Vid upphandling skall leverantören iaktta och följa villkor som uppfyller eller motsvarar de villkor som gäller i centrala kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden i respektive bransch.
Tony Rosendahl (V)
Lotta Back (V)
Sen motionen skrevs har det hänt lite saker. Kollektivavtalens ställning har stärkts. EU-parlamentet har den 15 januari reviderat reglerna för offentlig upphandling. Sociala krav och krav på miljöhänsyn ska alltid ställas och kollektivavtalen ges en starkare ställning.
I den nya texten, framförhandlad mellan Europarådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet står det att beställarna måste ställa krav på att utförarna …
”… lever upp till tillämpliga åtaganden när det gäller miljömässiga, sociala och arbetsmarknadsmässiga lagar så som de fastställts i Unions-rätt, nationell rätt och kollektivavtal”.
Kravet på att leva upp till kollektivavtal finns alltså med och det räcker med avtalade kollektivavtal. De behöver inte vara lagstadgade och därmed ges de svenska kollektivavtalen en helt ny ställning Vilket betyder att det är både möjligt och tillåtet att ställa de här kraven.
Det främsta syftet med det nya direktivet är att länder i fortsättningen inte bara KAN utan också SKA ställa sådana krav och om senast två år ska Sverige och andra EU-länder se till att arbetsrätt och kollektivavtal följs när varor och tjänster upphandlas.
Vänsterpartiets motion skulle ha inneburit en skydd för både arbetstagare och seriösa företag och skapat rättvisa villkor mellan företag. Osund konkurrens undviks då oseriösa företag som ägnar sig åt lönedumpning och socialdumpning sållas bort. De anställda garanteras rimlig lön och villkor som är gemensamma för branschen. På så sätt kan företagen konkurrera på lika villkor utan risk att någon försöker förbättra lönsamheten och vinna upphandlingar genom dåliga anställningsvillkor och lönedumpning.
Trots detta och trots fakta på bordet vägrade majoriteten att ändra uppfattning och röstade ner motionen. Är det priset S får betala för sitt samarbete med moderaterna?