Öppet brev till Leif Svensson
Hej Snocke!
Läste i tidningen att du lämnat partiet. Dina motiv att som du uttrycker det ”gå din egen väg” har du ansträngt dig att formulera som ädla. Men har du inte glömt något? Du ställde ju en massa ultimatum för att vara kvar i Vänsterpartiet. En del gränsade till utpressning, som det att du krävde en lap-top med internetuppkoppling för att överhuvudtaget komma på möten. Ett annat var att jag skulle lämna föreningen annars skulle du göra det. För du blev ju arg på mig när jag påpekade att man inte kan ställa villkor och idka utpressning för att få sin vilja igenom. Sånt kan man bli utesluten för enligt gällande stadgar, det betraktas som illojalitet mot partiet! Jag tyckte också att du skulle driva politiska frågor istället för privata, det blir ju lite konstigt när den enda gången du vill ha en fråga med på dagordningen så handlar det om förmåner för dig själv som partiet ska betala.
Alltnog påstår du att stämningen är dålig i lokalföreningen. Du har så rätt, det blev en lite tryckt stämning efter dina sms till gruppledaren där du krävde hennes avgång för att du inte gillade hennes uppträdande och kände dig personligt förorättad eller ”övergiven” som du sa. Det hjälpte tydligen inte att saken sades vara utredd efter ett möte med ds-ordföranden, kort därefter började du en ny sms-terror mot gruppledaren med nya avgångskrav och krav på lojalitetsförklaringar. Tyvärr var det inget du ville stå för, när man försökte nå dig för en förklaring gjorde du dig oanträffbar. Ville du bli gruppledare själv? Vad var det som lockade i så fall? Möjligheten att påverka? Arvodet?
Du tyckte inte alltid att partiföreningen var dåligt organiserad. Du deltog gärna vid de tillfällen när det bjöds mat och dryck och berömde vid de tillfällena organisationen. Jag letar nu förgäves efter dina förslag till ny organisation. Inte ens när du satt i föreningsstyrelsen kom du med några. För det mesta satt du tyst och stirrade i bordet. Utom vid de mer lättsamma mötena som när vi var i Helsingfors. Då pratade du och var glad.
Du ska behålla din fullmäktigeplats säger du. ”Dina” väljare ger dig stöd i det. Du glömmer att för 99% av de som röstade på Vänsterpartiet var du bara ett namn på en valsedel. Du fick ju inte heller tillräckligt med personröster för att flyttas upp. Har du inte då glömt att fullmäktigeplatsen som du betraktar som ”din” har du fått genom att medborgare i Katrineholm röstat på V, inte på dig? Vilka har du pratat med som röstat på V för att du var med på listan, du som överhuvudtaget inte deltog i valrörelsen? Din bror? Dina polare?
Hur känner du dig förresten inför att gå på nästa fullmäktige? Kommer du att palla alla blickar du kommer att få, kommer du att stå ut med alla viskningar bakom din rygg? Alla tycker ju inte som du, Snocke!
Du känner inte igen dig i partiet säger du. Tro fan det när du inte kan skilja Mp från V. Det är ingen ideologisk skillnad säger du, men inte är väl Mp socialister? Är det inte just det som gör att man väljer V: socialismen? Hur blir det om du söker medlemskap i Mp? Har du berättat för dem om ditt uppträdande i vår förening? Kan du verkligen se Mp:s medlemmar i ögonen och lova att vara lojal även om beslut går din ära förnär? Skulle det vara trovärdigt? Tänker du berätta för Mp att du en styvt en vecka före din avgång kandiderade till föreningsstyrelsen i V och att du lurade till dig en nämndplats? Med allt detta i åtanke undrar jag vilket parti som numer skulle kunna se dig som en tillgång.
Vet du vad jag tror Snocke? Jag tror att ditt omdöme har varit hyggligt grumlat den senaste tiden. Jag tror att du befinner dig i en situation som du i och för sig känner igen men inte är bekväm med. De kamrater som gett dig stöd och försökt hjälpa dig den senaste tiden har du nu spottat på så det gör ju inte hela situationen bättre precis. Det är av förklarliga skäl många som är arga på dig nu, du har gjort dåliga val utifrån en dålig rådgivare. Du har lurat, svikit och hånat dem som ställt upp för dig. Det kan inte kännas så gott. Vänsterpartiet tog emot dig med öppna armar när du lämnade S. Ingen har gjort något för att driva dig ur partiet, du har helt enkelt straffat ut dig själv. Jag tänker inte önska dig lycka till i politiken, där är du hyggligt stekt redan eftersom du har svårt med din trovärdighet. Men lycka till i livet och hoppas att du hittar tillbaka till den plats där du kände dig stark och modig utan att grumla sinnet och tanken med dåliga rådgivare! Det blir lättare att hålla sig i närheten av sanningen och verkligheten då
Vänligen/Jan-Erik Back fd partikamrat.