I ett läge när de politiska partierna till höger om oss (inklusive Socialdemokraterna) alltmer börjar liknar varandra och det endast är nyansskillnader de emellan är det viktigt att vi i Vänsterpartiet, förutom vår kritiska roll, även faktiskt redovisar för vår politik och pekar på vad som faktiskt skiljer oss från övriga partier.

Endast genom att försöka nå ut till människor med vår budskap kan vi hoppas  på att vara med och påverka utvecklingen i samhället. Självfallet skall vi inte sluta upp med vår kritik av högern men för att bli trovärdiga måste vi även tala om vad vi vill. Jag har tänkt på att vi kunde ha en serie av insändare och debattartiklar där vi redovisar Vänsterns inställning i olika frågor och där vi skiljer oss från övriga partier. Det kan röra sig om utrikespolitik, sjukvård, skolan, näringslivspolitiken mm. Jag har skrivit en inledande debattartikel och skickat in till KK.

  I en krönika skriver förre kommunalrådet Jan Larsson om hur våra politiska partier alltmer börjar likna varandra och att vi är på väg mot något som liknar ett två-parti system. Jag delar de farhågorna och ser det som ett hot mot demokratin i Sverige att gränserna mellan partierna håller på att suddas ut. I ett läge där de flesta partierna i opinionsundersökningar pendlar mellan 4,5 och 6,5% med undantag för Socialdemokraterna och Moderaterna så är risken uppenbar att människor känner att det finns inga alternativ att välja på. Nu när även Miljöpartiet har gett upp sin kritiska hållning till EU så minskar ytterliggare alternativen. Jan Larsson talar om mittfåran som partierna har rört sig mot. Jag skulle snarare vilja påstå att förflyttningen har skett högerut. Socialdemokraterna har anammat delar av borgarnas politik, Centerpartiet idag under ledning av Maud Olofsson och Stureplanscentern kan betraktas som ett rent högerparti, Folkpartiet har tappat sin socialliberala själ och Moderaterna påstår sig vara det nya arbetarpartiet men bedriver i praktiken samma gamla högerpolitik. Den politiska kartan framstår som ganska blek och enhetlig.  

Förslaget till EUs nya grundlag, det såkallade Lissabon fördraget, är ett annat exempel där samtliga partier utom vi i Vänsterpartiet verkar vara överens om att urholka den svenska demokratin och arbetsmarknadsmodellen och ge Bryssel vetorätt över svensk lagstiftning. Där anser vi att Svenska folket, genom en folkomröstning, skall avgöra frågan. Med tanke på hur det gick i EMU omröstningen så förstår jag att fördrags ivrarna är kallsinniga till förslaget.  

Med anledning av detta är det därför viktigt att väljarna kan se skillnader mellan partierna. Att vara överens partierna emellan i olika frågor är bra, men det är viktigt att de ideologiska skillnaderna tydliggörs så att det inte råder tveksamheter om vad för slags politik man egentligen lägger sin röst på. För Vänsterpartiets del gäller det att vi fortsätter att tydligt tala om var vi står politiskt och ideologiskt. Hur andra partier väljer att göra är upp till de men för demokratins skull är det viktigt, och som Jan Larsson påpekar, risken för att ytterlighetspartier dyker upp och rider på människors missnöje är stor. 

Tony Rosendahl
Ordförande Vänsterpartiet i Katrineholm

Om ni har uppslag till artiklar eller insändare så hör av er. Vi kan hjälpas åt med skrivningen. Ju fler som kan vara med och bidra till att föra ut vår politik desto bättre.

Jag skrev även en insändare som jag har skickat till samtliga större tidningar i Sörmland och som handlar om vårdval Stockholm. Jag såg att Folket redan har publicerat den.

  Har höginkomsttagare större vårdbehov än andra? 

Jag läste med intresse en artikel som Svenska Dagbladet, en ledande borgerlig tidning, har skrivit om vårdvalet i Stockholm och där man går hårt åt den nya reformen. Vårdval Stockholm som infördes vid årsskiftet handlar i korthet om att den vårdgivare som söker och får tillstånd från landstinget har rätt att välja var de vill öppna en ny mottagning.

Enligt SCB som har tagit fram statistiken så visar det sig att 25 av 38 nya mottagningar öppnar i områden där inkomsten ligger över genomsnittet i Stockholm. Samtidigt sker 23 av 27 sammanslagningar och förändringar i områden där inkomsterna ligger under genomsnittet i Stockholm. Landstingets egna prognoser visar ett ökande vårdbehov i kranskommunerna i framförallt södra delen av länet pga en åldrande befolkning men endast 5 av 38 nya etableringar ligger i dessa områden. Konsekvensen av detta blir naturligtvis att människor med lägre inkomster får längre till, och mindre tillgång till vård, samtidigt som tillgängligheten och valmöjligheten ökar för höginkomsttagare.

Filippa Reinfeldt, Fredrick Reinfeldts fru tillika sjukvårdslandstingsråd kommenterar det hela med "Vi tittar inte på medelinkomster, vi tittat på vårdbehov". Sen när blev vårdbehovet större hos höginkomsttagare? Jag har visserligen hört att man inte blir lyckligare med pengar men att man skulle vara sjukare?

Naturligtvis handlar inte det här om att vare sig förbättra vården eller göra den mer tillgänglig för alla. Det är en ideologisk fråga föranledd av borgarnas ogillande av den offentliga sektorn och ett led i ett systemskifte som syftar till att rasera den sociala tryggheten som det har tagit lång tid att bygga upp och som slutar med att pengarna får styra vem som får god tillgång till vård. 

Tony Rosendahl
Ordförande Vänsterpartiet i Katrineholm

Gårdagens årsmöte blev en välbesökt och trevlig tillställning. Distriktsordförande Lotta Fornarve var inbjuden för att leda mötet. Verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, ekonomiskrapport och revisionsrapport godkändes av mötet och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

Nya styrelsemedlemmar valdes och den består nu av:

Tony Rosendahl       Ordförande
Lotta Back                Vice-Ordförande
Olof Carlsson            Kassör
Jan-Erik Back            Sekreterare
Lennarth Dahlberg   Ledamot

Sune Pedersen        Ersättare
Micke Heimer            Ersättare

Till revisor valdes Matti Rusanen och till valberedning Glenn Rindhoff och Matti Rusanen.
Glenn Rindhoff valdes till ABF ombud och till delegater till distriktets årskonferens valdes Lotta och Tony med Lennarth som ersättare. Olof fick fortsatt förtroende som Kassör.

Inga motioner hade inkommit och på övriga frågor beslutade mötet att nominera KIF till distriktets integrationspris. En motivering kommer att skrivas och skickas in till distriktet. Årsmötet avslutades med en välbehövlig bit smörgåstårta och kaffe.

Tony Rosendahl
Ordförande

Glöm inte bort årsmötet på Söndag. Det är fortfarande fritt fram för nomineringar. Kontakta någon i styrelsen om ni har förslag på namn samt för mer information. Väl mött på Söndag kamrater!

På Lördag den 9/2 anordnar Vänsterpartiet ett seminarium i kulturhuset Ängeln kring arbetsmarknadsfrågor. Josefin Brink är huvudtalare och kommer att hålla ett anförande under temat Löntagarna under angrepp. Tid 9:30-15:30. För mer info ring 070-35 52 009. Välkomna!

Blundande Politiker med en god portion okunskap var förutsättning för beslutsfattande om avd 4.

Den borgerliga majoriteten brottas med att få landstingsekonomin i balans. Underskottet på över 100 miljoner är ett problem för landstingsmajoriteten. Samma majoritet som på riksplan gör kraftiga omfördelningar från offentlig till privat konsumtion för de redan rika.

Avdelning fyra i Katrineholm är i majoritetens ögon en möjlighet till besparing.

Om det fanns en minsta omtanke om de som är i behov av psykiatrisk slutenvård så borde beslutet grunda sig på fakta med ett hänsynstagande till den nyligen avslutade nationella översynen av psykiatrin. 

Fakta är inte viktigt för majoriteten  

Beläggningen på avdelning fyra under 2008 såg ut på följande sätt. Under en månad var beläggningen ca 85% vilket är att jämställa med fullbelagt. Under fyra månader var beläggningen strax under 100% vilket skall betraktas som en för hög beläggning. Under 7 månader var beläggningen mellan 110-125 % beläggning. Dessa siffror visar att platsantalet är för litet. 

Det nyligen fattade beslutet innebär att patienterna i Västra länsdelen skall vårdas i Nyköping.

De 15 vårdplatserna på Kullbergska planeras att ersättas med 7 vårdplatser i Nyköping.

Beläggningen i Nyköping var under två månader 2008 90 %, under två månader 110 % under de resterande nio månaderna var beläggningen strax under 120 %. Vårdplatsantalet är ca 40 i nyköping. 

För att komma ned till en acceptabel beläggningsnivå ( 85% beläggning) skulle avd fyra utökas med fem vårdplatser och i Nyköping behövs 14 nya vårdplatser. Det råder alltså idag ett underskott på totalt 19 vårdplatser.  

Detta skall ställas i relation  till beslutet som innebär att 15 vårdplatser försvinner i och med stängningen av avdelning fyra. Totalt kommer underskottet på slutenvårds platser att vara  ca 35 vårdplatser inom psykiatrin i Nyköping och Katrineholm. Detta skall enligt majoriteten ersättas med två observationsplatser på Kullbergska sjukhuset samt sju nya vårdplatser i Nyköping. 

Lyssnar inte, ser inte hör inte. 

Detta sker i ett sammanhang när den sk. Miltonutredningen( nationella översynen av psykiatrin) samt brukarorganisationer visar på ett faktum att det finns för lite vårdplatser inom psykiatrin. Majoriteten kan fatta vilka beslut de vill men kalla inte en nedläggning för utveckling, en försämring för en förbättring.  

Lennart Clarstedt 

Gruppledare för vänsterpartiets

Landstingsgrupp.

Vänsterpartiet, tillsammans med Socialdemokraterna, anordnar en manifestation till stöd för avd. 4. Klockan 17:30 samlas vi utanför kvarnen för att därefter bege oss ned mot strömplan i ett fackeltåg. Lotta Back kommer att hålla ett anförande för Vänsterpartiets del och Monica Johansson för Socialdemokraterna.

Hej Snocke!
Läste i tidningen att du lämnat partiet. Dina motiv att som du uttrycker det ”gå din egen väg” har du ansträngt dig att formulera som ädla. Men har du inte glömt något? Du ställde ju en massa ultimatum för att vara kvar i Vänsterpartiet. En del gränsade till utpressning, som det att du krävde en lap-top med internetuppkoppling för att överhuvudtaget komma på möten. Ett annat var att jag skulle lämna föreningen annars skulle du göra det. För du blev ju arg på mig när jag påpekade att man inte kan ställa villkor och idka utpressning för att få sin vilja igenom. Sånt kan man bli utesluten för enligt gällande stadgar, det betraktas som illojalitet mot partiet! Jag tyckte också att du skulle driva politiska frågor istället för privata, det blir ju lite konstigt när den enda gången du vill ha en fråga med på dagordningen så handlar det om förmåner för dig själv som partiet ska betala.

Alltnog påstår du att stämningen är dålig i lokalföreningen. Du har så rätt, det blev en lite tryckt stämning efter dina sms till gruppledaren där du krävde hennes avgång för att du inte gillade hennes uppträdande och kände dig personligt förorättad eller ”övergiven” som du sa. Det hjälpte tydligen inte att saken sades vara utredd efter ett möte med ds-ordföranden, kort därefter började du en ny sms-terror mot gruppledaren med nya avgångskrav och krav på lojalitetsförklaringar. Tyvärr var det inget du ville stå för, när man försökte nå dig för en förklaring gjorde du dig oanträffbar. Ville du bli gruppledare själv? Vad var det som lockade i så fall? Möjligheten att påverka? Arvodet?
 
Du tyckte inte alltid att partiföreningen var dåligt organiserad. Du deltog gärna vid de tillfällen när det bjöds mat och dryck och berömde vid de tillfällena organisationen. Jag letar nu förgäves efter dina förslag till ny organisation. Inte ens när du satt i föreningsstyrelsen kom du med några. För det mesta satt du tyst och stirrade i bordet. Utom vid de mer lättsamma mötena som när vi var i Helsingfors. Då pratade du och var glad.
 
Du ska behålla din fullmäktigeplats säger du. ”Dina” väljare ger dig stöd i det. Du glömmer att för 99% av de som röstade på Vänsterpartiet var du bara ett namn på en valsedel. Du fick ju inte heller tillräckligt med personröster för att flyttas upp. Har du inte då glömt att fullmäktigeplatsen som du betraktar som ”din” har du fått genom att medborgare i Katrineholm röstat på V, inte på dig? Vilka har du pratat med som röstat på V för att du var med på listan, du som överhuvudtaget inte deltog i valrörelsen? Din bror? Dina polare?
 
Hur känner du dig förresten inför att gå på nästa fullmäktige? Kommer du att palla alla blickar du kommer att få, kommer du att stå ut med alla viskningar bakom din rygg? Alla tycker ju inte som du, Snocke!
 
Du känner inte igen dig i partiet säger du. Tro fan det när du inte kan skilja Mp från V. Det är ingen ideologisk skillnad säger du, men inte är väl Mp socialister? Är det inte just det som gör att man väljer V: socialismen? Hur blir det om du söker medlemskap i Mp? Har du berättat för dem om ditt uppträdande i vår förening? Kan du verkligen se Mp:s medlemmar i ögonen och lova att vara lojal även om beslut går din ära förnär? Skulle det vara trovärdigt? Tänker du berätta för Mp att du en styvt en vecka före din avgång kandiderade till föreningsstyrelsen i V och att du lurade till dig en nämndplats? Med allt detta i åtanke undrar jag vilket parti som numer skulle kunna se dig som en tillgång.
 
Vet du vad jag tror Snocke? Jag tror att ditt omdöme har varit hyggligt grumlat den senaste tiden. Jag tror att du befinner dig i en situation som du i och för sig känner igen men inte är bekväm med. De kamrater som gett dig stöd och försökt hjälpa dig den senaste tiden har du nu spottat på så det gör ju inte hela situationen bättre precis. Det är av förklarliga skäl många som är arga på dig nu, du har gjort dåliga val utifrån en dålig rådgivare. Du har lurat, svikit och hånat dem som ställt upp för dig. Det kan inte kännas så gott. Vänsterpartiet tog emot dig med öppna armar när du lämnade S. Ingen har gjort något för att driva dig ur partiet, du har helt enkelt straffat ut dig själv. Jag tänker inte önska dig lycka till i politiken, där är du hyggligt stekt redan eftersom du har svårt med din trovärdighet. Men lycka till i livet och hoppas att du hittar tillbaka till den plats där du kände dig stark och modig utan att grumla sinnet och tanken med dåliga rådgivare! Det blir lättare att hålla sig i närheten av sanningen och verkligheten då
 
 
Vänligen/Jan-Erik Back fd partikamrat.

Det är med bestörtning som vi kan konstatera att Leif Svensson har valt att lämna partiet samt på ett osmakligt sätt hänga ut föreningen och hans forna kamrater, kamrater som var där och ställde upp för honom, men som han nu uppenbarligen struntar fullständigt i. Inte nog med det offentliga försöket att skada föreningen så väljer han också att strunta i demokratin och väljarna genom att behålla förtroendeuppdrag och platser som väljarna gav Vänsterpartiet i förtroende. Sveket känns dubbelt så hårt då jag personligen har stöttat Leif och hjälpt honom i hans roll som förtroendevald. Följande pressmeddelande har skickats till KK.

 Angående Leif Svenssons avhopp från Vänsterpartiet:
 
Som det framstår för oss är den direkta orsaken till Leif Svenssons avhopp att han inte får den lap-top med Internet-uppkoppling, som han anser sig behöva för sitt politiska arbete. Ett enat medlemsmöte avslog ansökan. Därefter har han använt sig av utpressning och ställt ultimatum om annan medlems utträde ur partiet.  Leif har fått praktisk hjälp med andra saker från partimedlemmar, som förmodligen – och med all rätt – känner sig svikna av honom nu.
 
Leif Svensson hänvisar till att organisationen i partiet är dålig. Vi har inte sett några konkreta förslag eller idéer om att förändra eller förbättra organisationen från honom. Den låga närvaron på medlemsmöten har han själv haft stor del i tidigare, då han förra mandatperioden knappt deltog i några möten. Därmed kanske han inte borde framföra just det som ett argument.
 
Den dåliga stämningen har han själv stor del i då han skickar anklagelser via sms och sedan gör sig oanträffbar, samt inte följer uppgjorda överenskommelser. Han har i det närmaste trakasserat gruppledaren. Den hårda ordväxling som han anger var han inte delaktig i och den var snabbt avklarad. Hjälp har tagits av DS-ordförande för att reda ut oegentligheter vid ett tillfälle och ett nytt möte var planerat. Den som bryter mot det som gjorts upp är Leif själv.
 
Vi utgår från att Leif Svensson lämnar sina politiska uppdrag. Det skulle vara ytterst odemokratiskt att sitta kvar på poster för Vänsterpartiet och representera ett annat parti. Våra medlemmar förutsätter att det är en vänsterpartist som sitter på Vänsterpartiets uppdragsposter. På samma sätt utgår vi från att andra partier inte nyttjar våra platser genom nyförvärvade medlemmar.
 
Lotta Back, gruppledare i Vänsterpartiet Katrineholm
Tony Rosendahl, ordförande i Vänsterpartiet Katrineholm

Som politiker i Katrineholm blir man alltid betraktad som ”Kullbergska-kramare” och lokalpatriot och något av en dåre om man protesterar mot en s.k förändring – läs försämring – sker på Kullbergska sjukhuset. Ibland känns det som att våra sakliga argument inte beaktas överhuvudtaget. Men skam den som ger sig, vi får nöta på, trägen vinner, heter det!

Som politiker i Katrineholm blir man alltid betraktad som "Kullbergska-kramare" och lokalpatriot och något av en dåre om man protesterar mot en s.k förändring – läs försämring – sker på Kullbergska sjukhuset. Ibland känns det som att våra sakliga argument inte beaktas överhuvudtaget. Men skam den som ger sig, vi får nöta på, trägen vinner, heter det! 

Psykpatienter är inte en röststark grupp som hävdar sig, så vi får hjälpa dem i egenskap av medmänniskor. Kvaliteten på vården kommer inte att höjas för att den flyttas till annan ort. Nyköping har inte några behandlingar som vi saknar i Katrineholm. De har inte andra yrkeskategorier heller, i alla fall inte inom slutenvårdspsykiatrin. 

Vi landstingspolitiker har under de två tidigare mandatperioderna bestämt att det ska satsas på psykiatri från alla partier. Vänsterpartiet har nu skrivit ett eget förslag om att avd 4 i stället för att flytta delas på två mindre avdelningar. Det finns utredningar som pekar på att det redan stängts för många slutenvårdsplatser i landet för psykiatrin.

Låt oss inte vara delaktiga i den trenden! 

Jag tar mig friheten att som Katrineholmsbo och lokalpolitiker krama Kullbergska! Jag är dessutom, med många andra, anställd av Landstinget Sörmland inom psykvården och har en god inblick i hur den fungerar. 

Lotta Back, gruppledare för Vänsterpartiet i Katrineholm och ledamot Västra Samverkansberedningen

Vad hände med närhetsprincipen?

På torsdag kommer hälso- och sjukvårdsnämnden att fatta ett diffust beslut om psykiatriska slutenvården i Katrineholm. Diffust för att det inte framgår att slutenvården kommer att flyttas till Nyköping, men det är det som beslutet innebär. Det kallas utveckling men är i själva verket avveckling.

   Jag träffar rätt så mycket människor som är berörda av slutenvårdspsykiatrin i Katrineholm, eftersom jag själv arbetar inom öppenvården för samma klinik. Jag har inte hört någon enda person som är emot utveckling av psykiatrisk vård. Tvärtom – det finns alldeles för få mätinstrument för psykiatrisk behandling, vad som är effektivt och ger patienter ett bättre mående.  

När slutenvården flyttades från Nyköping till Katrineholm (kanske 1988?) var ett av huvudskälen till flytten, att det var ineffektivt att ha personal från Katrineholm att åka fram och tillbaka. En stilla undran blir då, hur det har förändrats? Vägen är densamma och det tar fortfarande ungefär 1 timme att åka mellan orterna.  

Säkerhet för patienter och personal är ett argument som används för att motivera en flytt. Människor kan med ett sånt argument luras att tro att det är mycket incidenter på avd 4, eftersom det hävdas att det är otillräckligt som det ser ut i dag. Faktum är att det inte är mer incidenter på avd 4 än på någon annan psykiatrisk vårdavdelning i länet.  

Ett annat faktum, som inte nämns i någon beskrivning av utvecklingen är att de få patienter som är oroliga och utagerande på ett hotfullt sätt vårdas i Eskilstuna och inte i Nyköping. Tre platser finns i Eskilstuna för patienter från vårt upptagningsområde.

För en del av våra patienter skulle det bli närmre att åka till sjukhus i Örebro, Norrköping och Eskilstuna än till Nyköping. Det är inte möjligt utan remiss, då psykiatri är specialistvård.  

Ett av problemen är troligen att vårdtiderna är längre inom psykiatrin än inom kroppssjukvården. Om man t ex ska in för en operation,, så har det inte så stor betydelse för anhöriga var det sker. Man får snabbt komma hem igen och det blir inte en massa åkande för att hälsa på under vårdtiden. Så ser det inte ut för våra psykpatienter och deras anhöriga. Inom psykiatrisk vård finns inte behandlingar som snabbt gör patienterna friska. Ibland räcker det naturligtvis med korta inläggningstider också. Alla är inte inlagda inom sluten psykiatrisk vård länge, men det jag menar är att det är stor skillnad på kroppssjukvård och psykiatrisk vård. Närheten är en viktig komponent för att kunna slussas ut på ett smidigt sätt till sitt hem igen. Trygghet är en nog så viktig känsla när man mår psykiskt dåligt. Att personalen har personkännedom och att man som patient känner igen personalen kan inte nog påpekas, just för trygghetens skull. Jag tyckte att Ann-Marie Cervin gav en saklig beskrivning i närhetsfrågan om hur det var att vara anhörig till en person som vårdades i Nyköping. Hon hade dessutom små barn och var tvungen att gå ner i arbetstid för att orka. 

Nej, en flytt till Nyköping för slutenvårdspsykiatrin är inte bra för oss i Katrineholm, Flen och Vingåker. 

Lotta Back, gruppledare för Vänsterpartiet i Katrineholm och psykiatrisjuksköterska på öppenvården i Katrineholm samt ledamot i Västra Samverkansberedningen