Skip to main content

Författare: katrineholm

Kommunfullmäktige: Interpellation om FAS-3

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström

FAS-3

FAS-3 är idag Sveriges största arbetsgivare. Idag ligger antalet ”pysselsatta” i FAS-3 på över 30 000 personer. De rödgröna partierna drev igenom ett beslut i Sveriges riksdag om ett stopp för anvisning till nya FAS-3 platser. Trots detta fortsätter anvisningarna, nu under ett annat namn, sysselsättningsfasen, och de kosmetiska förändringarna som regeringen infört döljer inte det faktum att FAS-3 är en återvändsgränd för de allra flesta med raserad ekonomi och små möjligheter att bryta sig loss och komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Med anledning av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande följande.

Anordnar Katrineholms kommun FAS-3 platser?

Hur många platser och personer handlar det om och i vilka verksamheter är de placerade?

Ersättningen som en anordnare av FAS-3 får ligger på cirka 5 000 kronor i månaden per person. Hur använder kommunen de pengar man får för FAS-3? Blir det något överskott och var hamnar det överskottet i så fall?

Har FAS-3 trängt undan reguljära jobb i den kommunala verksamheten?

Varför ordnar man FAS-3 platser istället för riktiga anställningar?

 

Tony Rosendahl (V)

Studiebesök på elkullen

Elkullen i Katrineholm drivs av företaget Egenel som är lite grann av en experimentverkstad där man provar olika sätt att producera egen el med olika modeller av vindkraftverk och solceller med en förhoppning om att inspirera andra, både kommuner, privata aktörer och privat personer till att börja producera egen  miljövänlig el. Vänsterpartiets klimatpolitisketalesperson Jens Holm samt riksdagsledamoten Kent Persson, med ansvar för energipolitiska frågor, tillsammans med Tony Rosendahl från Vänsterpartiet i Katrineholm var på studiebesök. Elkullen är den mest intressanta anläggningen i sitt slag i Sverige idag enligt Kent Persson. I höst kommer Vänsterpartiets riksdagsgrupp att lägga en klimatmotion om 100% förnybar energi

https://egenel.etc.se/

Här är lite bilder från besöket:

Ovan: Jens Holm, Tony Rosendahl och Kent Persson

Varmvattenberedare

Olika modeller av vindsnurror

Garagelänga under uppbyggnad för elbilar

Garagelängan

Läs mer om studiebesöket på följande länk.

https://kkuriren.se/nyheter/katrineholm/1.1541515

Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson, Jens Holm, besöker Katrineholm

Pressmeddelande från Vänsterpartiet Sörmland/Katrineholm

Jens Holm
Foto: Jann Lipka

Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen utgör ett av de största hoten idag för jordens befolkning. Under hösten kommer Vänsterpartiets riksdagsgrupp att lägga fram en klimatmotion om 100 % förnybar energi inför Sveriges riksdag.

Inför denna motion kommer Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson, Jens Holm, samt riksdagsledamoten Kent Persson, att göra ett studiebesök på ”elkullen” i Katrineholm. Kullen är, enligt Jens Holm, ett intressant exempel på hur man kan producera egen el. Jens Holm kommer i samband med besöket att berätta närmare om hur kommuner som Katrineholm, genom Vänsterpartiets förslag, kan få stöd för klimatomställningsåtgärder som till exempel produktion av egen el.

Välkomna att träffa Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson!

Datum: Onsdag 5 september

Tid: 10:30 (cirka)

Plats: Egen El kullen
Bievägen 29
64196 Katrineholm

Kontakt:
Jens Holm, riksdagsledamot (V)
tel: 0708-250 889
www.jensholm.se
twitter: holmjens

Tony Rosendahl, Ombudsman Vänsterpartiet Sörmland
/Ordförande Vänsterpartiet Katrineholm
070-259 26 38
[email protected]

 

Granska även privatskolorna

Insändare publicerad i Katrineholms-Kuriren 3/9-12

Katrineholms-Kuriren har i en rad artiklar granskat den kommunala skolan i Katrineholm. Jag ser med spänd förväntan fram emot en granskning från Kurirens sida av även privatskolorna som poppar upp som svampar i i höstregnet i kommunen. En granskning av lärartäthet, elevgruppers socioekonomiska bakgrund, tillgänglighet, hur mycket vinst tar man ut, hur mycket återinvesteras i skolan, hur använder de våra skattemedel, får kommunen betala ersättning till privatskolorna som överstiger de faktiska kostnaderna för till exempel lokaler? Det här är frågor som intresserar många Katrineholmare och som man vill ha svar på. Jag utgår ifrån att privatskolorna i kommunen välkomnar och öppnar sina dörrar för en granskning av vår lokaltidning.

Tony Rosendahl
Ordförande Vänsterpartiet i Katrineholm

Bättre välfärd utan företagens vinstjakt

Bättre välfärd utan företagens vinstjakt

I vården, äldreomsorgen och skolan ska fokus överallt, varje dag, vara på kvaliteten. Det ska vara våra behov som avgör vilket stöd vi får, inte hur lönsamma företagen anser att vi är. Därför behöver välfärden bli fri från de kommersiella intressena. Vänsterpartiet presenterar nu en modell för detta.

Idag tas allt mer av välfärden över av vinstdrivna företag. Även om personalen gör vad de kan för elevens eller den äldres bästa, är själva verksamheten styrd med vinsten som övergripande mål. Det har fått konsekvenser alltifrån att vårdcentraler riktar sig till de friskaste patientgrupperna – eftersom de är lönsammast att behandla – till att skolmarknaden har skapat betygsinflation.

Statistiken visar att de privata välfärdsutförarna överlag har lägre personaltäthet. Färre anställda innebär mindre hjälp för eleverna och sämre möjligheter för de äldre att få det stöd de behöver. Pengarna som försvinner till vinster skulle räcka till att anställa 20 000 nya personer i välfärden.

Vi föreslår en lagstiftning om att skattemedel för vården, förskolan, skolan och äldreomsorgen inte ska gå till företag som är ute efter att ta ut vinst. De kommersiella intressena försvinner då från välfärden, samtidigt som vi kan ha flera olika slags utförare att välja på. Ideella aktörer kan fortsätta och företag som på riktigt vill vara med och bidra till välfärden kan omvandla sig till en särskild form av aktiebolag där vinsten inte styr.

Det kombineras med att beslut av folkvalda i kommunen, landstinget eller staten blir en förutsättning för att starta ny skattefinansierad verksamhet i välfärden. Demokratiska beslut och noggrann bedömning av hur behoven ser ut ska avgöra. Vi avskaffar den lagstiftning som ger utförarna makt att bestämma var och när de startar vissa verksamheter för skattepengar.

Om något av de vinstsyftande företagen vill starta välfärd som finansieras privat påverkas de inte av fåra förslag. Men när vi betalar med skattemedel ska resurserna gå till bästa möjliga välfärd. Vänsterpartiets politik sätter kvalitet och jämlik välfärd framför bolagsägarnas vinster.

 

Jonas Sjöstedt, partiledare (V)

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V)

https://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1488717

 

KFAB-Ingen utarmning av allmännyttan

Debattartikel publicerad i Katrineholms Kuriren 29/6-12

En av de viktigare punkterna som avhandlades på senaste kommunfullmäktige men som bara fick ett kort omnämnande i Katrineholms Kuriren var förslaget om att tillåta KFAB sälja ut mellan 12 till 14 % av sitt bostadsbestånd. Det var ett beslut som Vänsterpartiet röstade emot.

Det övergripande allmännyttiga syftet för ett kommunalt bostadsföretag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen och i det ansvaret ingår även ett samhällsansvar vilket också inbegriper ett socialt ansvarstagande. Rätten till bostad är en grundläggande social rättighet och ett av allmännyttans viktigaste uppdrag är att sörja för bostadsförsörjningen i kommunen. Därigenom blir allmännyttan en viktig grundsten i kommunens boendeplanering.

Det är vänsterns uppfattning att allmännyttan skall drivas utifrån demokratiska principer utan vinstsyfte och utifrån en långsiktig självkostnadsprincip. Vi anser att bostäder i allmännyttan inte skall säljas ut om inte mycket särskilda skäl föreligger. Dessutom anser vi att ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget som innebär kostnader skall åtföljas av medel, till exempel genom aktieägartillskott.

Nu har vi en ny lagstiftning som säger att bostadsbolagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Därmed görs ett undantag från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Syftet med bestämmelsen sägs vara för att undvika risk för snedvridning av konkurrensen, medan det verkliga skälet är ideologiskt där man vill utarma allmännyttans roll till förmån för det privata.

När det gällde majoritetens förslag om en utförsäljning av 12-14% av KFAB.s bestånd så fanns det inget underlag i de handlingar vi fullmäktigeledamöter fick om vilka områden eller vilka fastigheter som berördes. Vi hade bland annat följande frågeställningar på majoritetens förslag.

Hur många lägenheter rör det sig om?

Kommer nybyggnationen att motsvara det som säljs av? Nej. Det betyder att allmännyttan kapacitetsmässigt utarmas.

Vill vi fortsätta att ha en närvaro i kransorterna? Berörs Valla och Forssjö till exempel där vi har stora arbetsgivare och ett behov av bostäder för deras anställda?

Vilka blir konsekvenserna? Hur påverkas bostadsförsörjningen på det hela i kommunen? Hur påverkar det här möjligheten till sociala kontrakt?

Några svar på våra frågor fick vi inte och eftersom det inte gick att överblicka konsekvenserna av förslaget valde vi att rösta emot utförsäljningen. Vänsterpartiet i Katrineholm tänker inte bidra till en utarmning av allmännyttan och dess roll i kommunen.

Tony Rosendahl
Ordförande för Vänsterpartiet i Katrineholm

 

Kullbergska sjukhuset ska inte privatiseras

Debattartikel publicerad i Katrinehoms Kuriren 11/6-12

Hälso och sjukvården i Sverige bygger på en solidariskt finansierad sjukvård i offentlig regi. I Sverige privatiseras vården av ideologiska skäl under täckmanteln av att privat verksamhet är mer effektiv än offentlig verksamhet. Det är ett påstående som saknar vetenskaplig grund men används ofta som argument för att genomföra utförsäljningar av offentlig vård och att överlåta offentlig verksamhet i privat regi. Vänsterns uppfattning är att vården skall bedrivas i offentlig regi och inte utlämnas åt privata vinstintressen. Denna uppfattning delas av en stor del av befolkningen i Sverige enligt olika undersökningar.

Det finns flera skäl för detta. Hälso och sjukvården utgör en av hörnstenarna i den svenska välfärdsmodellen som garanterar rätten till en god hälso- och sjukvård till alla oavsett inkomst, social status, kön, etnisk bakgrund eller bostadsort. Man får sammanhållna vårdkedjor, har offentlig insyn i verksamheterna och kan vara säker på att det är behoven som styr vården, inte vinstintressena. Därför anser Vänsterpartiet att hälso och sjukvården i princip skall bedrivas i offentlig regi.

Vänsterpartiets uppfattning om vården och driften av sjukhusen i Sörmland utgår från att vi ska behålla tre opererande sjukhus i länet och att dessa tre sjukhus ses som samverkande delar i en helhet. Det betyder att vi vill behålla och utveckla Kullbergska sjukhuset som akut och opererande sjukhus. Kullbergska sjukhuset har idag ett upptagningsområde på cirka 60 000 personer och välrenommerade verksamheter som fått mycket beröm och uppmärksamhet. Som exempel kan nämnas hjärtsjukvård, höft- och knäledsledsoperationer samt strokevård. Samtidigt finns öppenvårdsverksamhet som gör Kullbergska till ett bra närsjukhus. De positiva satsningarna på förebyggande hälsovård och mobilt team för vård av multisjuka äldre har till exempel uppmärksammats i Katrineholms-Kurirens väl genomförda artikelserie om sjukvården.

Utvecklingsarbete pågår ständigt inom hälso- och sjukvården och nya medicinska rön gör att kostnaderna och kraven ökar.  Men det behövs samordning och specialisering för att möta medborgarnas behov i hela länet. Därför anser vi att det är viktigt att Kullbergska sjukhuset även forstättningsvis drivs i offentlig regi. Vi är inte heller främmande för att en skattehöjning kan behövas för att garantera kvaliteten i vården och genomföra förbättringar som på sikt kan minska kostnaderna.

Maud Ekman, gruppledare för Vänsterpartiet i landstinget Sörmland

Lotta Back och Tony Rosendahl, Vänsterpartiet Katrineholm

https://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1461982

Vänsterns företrädare om skolnedläggningarna

Vi förstår också att det är alldeles nödvändigt med åtgärder för att använda bildningsförvaltningens resurser på ett adekvat sätt. Det är inte möjligt att ha alla skolor kvar när elevantalet minskar.

Vi har efterfrågat en långsiktig planering för verksamheten. Det går att förutse hur många elever som går i de olika klasserna. Det som inte går att planera långsiktigt är flyktingströmmar och friskolor. Eftersom alla elever, även de som väljer en friskola, ska beredas plats i den kommunala skolan om de så önskar / ändrar sig så blir det förstås extra svårt att planera hur det ska se ut.

Vi har invändningar mot förslaget idag. Först och främst hanteringen av ärendet. Ingen kritik mot förvaltningen, som säkert har arbetat så fort som det någonsin är möjligt. Det är inte acceptabelt att samma barn och familjer drabbas igen för andra gången på tre? år. Det är heller inte acceptabelt att särskolan blir en isolerad enhet igen. Det skulle vara bra att få veta hur de särskilda åtgärder, som behöver vidtas för att kompensera för dessa negativa effekter, ser ut. Hur ska vi annars kunna ta ställning?

Barn med särskilda behov är en grupp som, generellt sett, far illa vid förändringar. De behöver tid på sig att ställa om till det nya.

Hellre bra än fort!

Lotta  Back Gruppledare V

Läs också vad Tony Rosendahl skriver om skolnedläggningarna.

https://tonyrosendahlvanster.wordpress.com/2012/06/04/beslut-om-skolnedlaggningen-fattat/