Filmen ”Kan vi göra det själva?” har det senaste året visats och diskuterats på alltifrån gymnasieskolor och konferenser till filmfestivaler och i Riksdagen. Från Luleå i norr till Malmö i söder, samt i Tyskland, Danmark och USA har filmens skapare mött ett stort intresse för ekonomisk demokrati.
Vänsterpartiet Katrineholm visar filmen i samarbete med ABF den 13 november klockan 17:00 i ABF:s lokaler.
Patrik Witkowsky, filmens regissör, kommer vara på plats för att diskutera filmen och ekonomisk demokrati med oss.
Fritt inträde.
Observera: om du vill få (gratis) förtäring under kvällen, anmäl dig till [email protected].
Vänsterpartiet har under längre tid varit pådrivande i frågan om barnfattigdom – både globalt, på nationell nivå och självfallet även här i Katrineholm. Det hela börjar dock bli till en följetong. Vänsterpartiet motionerade om att kartlägga barnfattigdomen för ungefär tre år sedan, något som även antogs av fullmäktige (läs mer här). I maj 2015 behövde vi lite försiktigt ”påminna” om detta (läs mer här).
Tyvärr tycks frågor som barnfattigdom vara alldeles för banala för den styrande majoriteten. Eftersom det ändå inte händer något, behöver vi fortsätta tjata:
Interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström.
Arbetet mot barnfattigdomen i kommunen
I mars 2013 motionerade vi från Vänsterpartiet om att kommunen skulle göra en utredning av barnfattigdomen i kommunen och att utredningen skulle presentera konkreta förslag på hur man kan mildra effekterna av barnfattigdomen. Några månader senare bifölls motionen. I augusti 2015 presenterades sen utredningen på kommunstyrelsen men inte för kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen.
Kommunstyrelsen beslutade att lägga utredningen om barnfattigdom i Katrineholm till
handlingarna och uppdra till kommunledningsförvaltningen att arbeta vidare i enlighet
med utredningens intentioner. Man beslutade vidare att en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skulle göras till kommunstyrelsen i oktober månad 2015 i samband med att kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med drifts- och investeringsbudgetar för 2016-2018 för Katrineholms kommun. Så skedde aldrig.
I maj 2015 ställde jag ett antal frågor i fullmäktige till kommunstyrelsens ordförande om hur arbetet med utredningen gick. Jag frågade bland annat.
När kommer de konkreta förslagen för att mildra konsekvenserna av barnfattigdomen att presenteras?
Till svar fick jag: Ärendet ”Förstudien om barnfattigdom i Katrineholm” är under remiss till och med den 22 juni 2015. Efter remisstiden är avsikten att återrapportera uppdraget med förstudie. Ärendet bereds till kommunstyrelsen i Augusti 2015 och vidare till fullmäktige. Ärendet gick aldrig vidare till kommunfullmäktige.
Utredningen i sig var väl genomarbetad där man bland annat beskrev vad som görs i kommunen idag och man presenterade ett antal punkter på åtgärder som kan vidtas: Man påpekade samtidigt på behovet av resurser för att genomföra en del av åtgärderna. Samtliga nämnder var också positiva till framtagandet av en handlingsplan. Bland annat föreslogs:
En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga
situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av
handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av
barnkonventionen
Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i
respektive förvaltning
Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns
rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän
Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att ”Alla
ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen”.
Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur
ett barnperspektiv
Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut
Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med
försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i
föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det
utrymme som redan finns kanske kan utökas något)
Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete
Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger
Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar
vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande
Mina frågor är:
Varför gick aldrig ärendet vidare till kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen?
Varför har inte en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skett till kommunstyrelsen?
Hur pågår arbetet idag, vad görs och ur långt har man kommit?
När kan en färdig handlingsplan mot barnfattigdomen i kommunen vara klar?
Idag släpper Vänsterpartiet i Katrineholm sitt förlag till kommunal budget för 2016. Många verksamheter i kommunen har länge behövt stärkta resurser för att klara sina åtaganden och en del nämnder har till och med varit underbudgeterade. Det gäller framförallt socialnämnden som under många år har underbudgeterats. Så kan man inte i längden driva kommunal verksamhet. I slutändan hamnar man i ett läge där man antingen måste skära i verksamheterna eller tillföra resurser. Vi har valt det senare. För att klara välfärden i kommunen och kunna budgetera efter de behov som finns föreslår vi därför en skattehöjning med 30 öre som tillför 15 miljoner kronor till de ramförstärkningar och välfärdssatsningar vi vill genomföra. Vi vill i årets budget stärka resurserna till framförallt Vård och omsorgsnämnden för personalförstärkningar samt socialnämnden för att klara sina åtaganden men även till bildningsnämnden för att stärka bland annat elevhälsan.
För några veckor sedan uppdagades att Katrineholms kommun genom ett av kommunens delägda företag – och med den högsta kommunledningens goda minne – har betalt ut flera miljoner till olika företag utan att det tycks finnas vare sig skriftliga avtal eller genomförda upphandlingar.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp ansåg på gårdagens kommunfullmäktige att kommunstyrelsen inte kunde beviljas ansvarsfrihet tills dess att fakturahanteringen och verksamheten vid Katrineholms Logistikcentrum hade granskats av revisorerna. Här kan ni läsa vårt yrkande och motivering. Eftersom vi inte fick majoritet för vårt yrkande och kommunstyrelsen beviljades ansvarsfrihet reserverade vi oss mot beslutet.
Yrkande Revisionsrapporten
Vi yrkar att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för 2014 för nämnderna, den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel, den gemensamma patientnämnden, viadidatktnämnden och den gemensamma lönenämnden samt de enskilda ledamöterna i dessa organ men inte för kommunstyrelsen och dess ledamöter.
Motiveringen är hanteringen av de utbetalningar och de fakturor som har rört Katrineholms Logistikcentrum, bland annat kommunens utbetalning av 800.000 kronor till Green Cargo genom enbart ett muntligt avtal och ytterligare 1.500.000 kronor till Van Dieren för marknadsföringsinsatser.
Enligt § 4 Styrning och uppföljning i kommunens reglemente för kommunstyrelsen så ska kommunstyrelsen ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen.
Vi anser att Kommunstyrelsens uppsikt över verksamheten och ekonomihanteringen vid Katrineholms Logistikcentrum och de bolag man är delägare i varit otillräcklig och kan därför inte bevilja kommunstyrelsen ansvarsfrihet tills dess att revisorerna har granskat nämnda utbetalningar och den fakturahantering som skett.
De senaste månaderna har privatpersoner, ideella föreningar och kyrkliga församlingar arbetat med att ordna ett härbärge för personer som anser sig vara tvungna att tigga till sitt uppehälle. Självfallet föll det inte i god smak hos kommunstyrelsens ordförande som sedan en längre tid är känd att sätta Katrineholm på Sverigekartan över populistiska utspel. Några av partierna i fullmäktige, däribland Vänsterpartiet, har bemött uttalandena med en debattartikel:
Vänsterpartiet är ett småföretagarvänligt parti. Partiet har lanserat ett företagarpaket som skulle gynna startande, drivande och utveckling av småföretag i Katrineholm. Vi vill också att det ska vara enklare och tryggare än i dag att röra sig mellan företagande och lönearbete. Politiken ska stimulera fler att starta företag, få fler småföretag att anställa och stärka innovationskraften i mindre företag. I Katrineholms kommun kan man även bidra till näringslivsutvecklingen genom utbildningsinsatser, infrastruktursatsningar inom kommunen samt tillhandahålla lämpliga markområden.
Omorganisationer i verksamheten som skulle öka kommunens inköp av till exempel närproducerade matvaror. Tillsammans kommer dessa åtgärder att gynna och stimulera företagandet i Katrineholm, skapa fler arbetstillfällen och därmed gynna en positiv utveckling av Katrineholms kommun. Kommunen kan föra en företagarvänlig politik genom at tillhandahålla industrimark, ett dynamiskt centrum och aktiviteter som skapar kontaktytor mellan olika lokala företag som därigenom korsbefruktar idéer som blir grunden till nya företag.
De viktigaste punkterna i Vänsterpartiets småföretagarpaket är:
Införa ett socialförsäkringssystem för företagare så de kan få samma trygghet vid sjukdom och föräldraledighet som anställda.
Stärka möjligheterna att bedriva företagsamhet i hela landet genom att utöka möjligheterna att få tillgång till riskkapital, med fler etableringar av lokala sparbanker.
Förändra Lagen om offentlig upphandling (LOU) genom att öppna för större möjligheter att upphandla ekologiskt hållbart och när-/ lokalproducerat med krav på bra djurskydd.
Införa ett forsknings- och utvecklingsstöd för små- och medelstora företag.
Underlätta generationsskiftet för att behålla arbetstillfällena och servicen genom en särskild satsning för stöd och information för företagare då det gäller att växla över företaget till nya generationer.
Att statliga myndigheter och bolag får i uppdrag att anpassa sina upphandlingar så att mindre producenter gynnas såsom sociala, kooperativa icke vinstdrivande företag m.fl.
Slopa sjuklöneansvaret för företag med upp till 10 anställda
Under de åren som regeringen under ledning av Moderaterna har styrt landet så har skatterna genom de fem jobbskatteavdragen sänkts med cirka 140 miljarder kronor. Pengar som hade kunnat användas i välfärden till sjukvård, skolor och infrastruktursatsningar, bland annat underhåll av järnvägsnätet eller varför inte en generell arbetstidsförkortning för att dela på de arbetsuppgifter som behöver utföras. Istället har vi idag massarbetslöshet, kraftiga nedskärningar inom välfärden och en fattigdom som breder ut sig.
Skatter har vi främst för att finansiera vår gemensamma välfärd och vi i Vänsterpartiet menar att skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Skattepolitiken är också ett viktigt styrmedel i miljöpolitiken och ett instrument för att utjämna inkomstskillnaderna. Med ett rättvist skatteuttag skapar vi fler jobb och förstärker välfärden.
Målet för vår ekonomiska politik är att få bukt med arbetslösheten och förstärka resurserna till välfärden. Detta förutsätter en ansvarsfull skattepolitik.
Regeringen lägger 10 gånger så mycket pengar på att låna till skattesänkningar som på att investera i jobb. 20 gånger så mycket på att låna till skattesänkningar som på att investera i en bättre skola och 100 gånger så mycket på att låna till skattesänkningar som på att investera i sjukvården. Så ser regeringens prioriteringar ut. Det är inte ansvarsfullt. Vår politik skulle ge 30 000 direkta jobba och därtill 10 000-tals övergångsjobb, utbildningsplatser, lärlings- och traineeanställningar.
Vänsterpartiets skattepolitik är att trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs skatteintäkter och vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en tydlig koppling till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg. Vi vill ha ett skattesystem byggt på principen skatt efter bärkraft.
Vi föreslår att de generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs för ett antal riktade satsningar på vården, skolan och omsorgen för en bättre kvalitet och högre personaltäthet. Vi föreslår även en omfattande resursförstärkning till hälso- och sjukvården för att kunna anställa mer personal och öka antalet vårdplatser. Detta skulle innebära fler anställda inom välfärden i Sörmland.
Regeringens skattesänkningar har sitt pris, och det priset är i form av en nedmonterad välfärd och massarbetslöshet. I slutändan är det de arbetslösa, fattiga, sjuka, barn och äldre som får ta notan för regeringens politik.
Följande reservationer och yrkanden lämnades in av Vänsterpartiets fullmäktigegrupp under gårdagens möte. Läs även våra kommentarer och vad vi hade att säga på de olika ärenden som fanns på dagordningen.
Reservation i ärendet ”kostpolitiska programmet”
Vi delar Miljöpartiets kritik om att följa Livsmedelsverkets råd om kost för kommunens barn. Även vi önskar att hänsyn tas till de nya rönen när det gäller fett och snabba kolhydrater. Det känns inte klokt att fatta beslut efter rekommendationer som redan anses förlegade.
Under rubriken Äldreomsorg står ”som brukare ska man kunna få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service”. Vi förutsätter att man inte måste välja en privat utförare av vård, för att få välja vilken mat man ska äta.
Därför reserverar vi oss i ärendet.
Katrineholm 2013-05-20
Evelina Back (V) Tony Rosendahl (V)
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning-Resultatutjämningsreserven
Kommunfullmäktige, som är kommunens högst beslutande organ är den som lägger fast budgetramarna för nämnderna, det är kommunfullmäktige som också beslutar om skattesatsen och det är kommunfullmäktige som beslutar i frågor av större vikt för kommunen. Därför anser vi att det också skall vara kommunfullmäktige som beslutar om hur och när resultatutjämningsreserven skall användas.
Vi yrkar att:
Under paragraf 2, andra stycket i Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun-Att första meningen –Kommunstyrelsen förfogar över resultatutjämningsreserven och beslutar när medel kan tas i anspråk-ändras till:
Kommunfullmäktige förfogar över resultatutjämningsreserven och beslutar när medel kan tas i anspråk.
Vänsterpartiet har under längre tid varit pådrivande i frågan om barnfattigdom – både globalt, på nationell nivå och självfallet även här i Katrineholm. Det hela börjar dock bli till en följetong. Vänsterpartiet 
