Skip to main content

Insändare om resebutiken i Katrineholm

Skrivet av katrineholm den . Postad i Kollektivtrafik & infrastruktur.

SJ planerar att lägga ned resebutiken i Katrineholm vilket upprör många.

I resebutiken görs inte bara biljettköp utan det är också fråga om rådgivning och upplysningar som resenärer på väg till och från Katrineholm behöver. Katrineholm är uppbyggd kring järnvägen och stadens historia är starkt knuten till den. De två stora stambanorna, den södra och västra, möts just här vilket gör Katrineholm till en stor järnvägsknutpunkt med många resenärer som byter tåg. Katrineholm har även en stor andel pendlare. Till vem skall alla resenärer och pendlare vända sig för information? Vem skall hjälpa resenärer och pendlare i händelse av förseningar eller inställda tåg? Vem tar ansvar för de som mister sina jobb?

Nedläggningen av resebutiken i Katrineholm är ett direkt resultat av avregleringen av järnvägen, att privata intressenter har släppts in, och på avkastnings och utdelningskrav på SJ.

Jag vill uppmana kommunledningen samt kollektivtrafikmyndigheten och dess ordförande Åsa Kullgren att nu ta sitt ansvar och göra allt för att resebutiken i Katrineholm blir kvar. Det är viktigt både för resenärerna, kommunen, regionens utveckling och ett ökat resande med tåg.

Tony Rosendahl

Vänsterpartiet Katrineholm

Inga schyssta villkor vid upphandlingar!

Skrivet av katrineholm den . Postad i Arbetsmarknad & näringsliv.

Kommunfullmäktige beslöt den 20 januari att inte bifalla Vänsterpartiets motion om särskilda villkor vid upphandlingar. Majoriteten bestående av socialdemokrater ochth moderater menade att det inte var tillåtet enligt nuvarande lagstiftning och regelverk trots att gällande lagstiftning och regelverk faktiskt tillåter det och att många kommuner i landet redan har krav vid upphandlingar samt att socialdemokrater och vänsterpartister runtom i landet både motionerar om och beslutar om införande av särskilda villkor vid upphandlingar. Malmö har till exempel börjat tillämpa Vita jobb modellen.

Läs motionen i sin helhet här nedan.

Särskilda villkor vid upphandlingar

Det är inte bara våra anställda i kommunen som skall ha bra arbetsvillkor, det gäller även för de företag som kommunen anlitar. Personalen är verksamhetens viktigaste resurs, både inom det offentliga och det privata. Etik är en viktig del av en god kvalité. Bra villkor för anställda garanterar god kvalité i verksamheten. Därför tycker vi att det är viktigt att ställa krav på schyssta villkor vid kommunala upphandlingar. Lönedumpning och socialdumpning skall inte få användas som en konkurrensfördel!

Enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) får upphandlaren ställa krav på särskilda villkor för hur uppdraget skall genomföras. I lagen står det klart och tydligt att man får ”ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras”. (LOU 6 kap. 13§) Villkoren ska anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.

I EU-direktiven om upphandling ges uttryckligen stöd för att upphandlande myndigheter får ställa etiska och sociala krav. Det gäller därmed i både lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Sedan 1 juli 2010 finns det dessutom en skrivelse i första kapitlet om att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling.

Detta gäller så länge EU:s grundläggande upphandlingsprinciper såsom likabehandling och icke-diskriminering följs. Därför ställer upphandlingsreglerna ”krav på förfarandet, men inte vilka preferenser de upphandlande myndigheterna ska ha eller vad de önskar upphandla och vilka kvalitetskrav de vill ställa”. Fokus ligger alltså inte främst på om sociala krav kan ställas utan hur.

Yrkande:
Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar att följande skrivs in i kommunens upphandlings och affärspolicy.

Vid upphandling skall leverantören iaktta och följa villkor som uppfyller eller motsvarar de villkor som gäller i centrala kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden i respektive bransch.

Tony Rosendahl (V)

Lotta Back (V)

Fortsätt läsa

Läxhjälp blir verklighet

Skrivet av katrineholm den . Postad i Barn, skola & utbildning.

Katrineholms kommunfullmäktige beslöt den 20 januari att bifalla vänsterpartiets motion om organiserad läxhjälp i de kommunala skolorna i Katrineholm. Vidare beslutade man attLäxor uppdra till bildningsnämnden att även arbeta fram en läxpolicy.

Läs hela motionen här nedan:

Till Katrineholms kommunfullmäktige-Motion om läxhjälp

En viktig del i skolans uppdrag är att hjälpa eleverna att nå målen. Läxhjälpen i Katrineholms skolor är spretigt. En del skolor erbjuder hjälp och andra inte. En likvärdig skola skall ge alla elever samma möjligheter och kompensera för de enskilda elevernas olika förutsättningar.

Läxhjälp bidrar till att fler får möjligheten att bättre klara sin skolgång. Ett redskap som skulle kompensera dessa begränsningar är om skolan tog ett större ansvar. Många elever i Sverige får ju idag, av olika orsaker, inte hjälp med sin läxläsning utan är hänvisade till kamrater, andra vuxna än sina egna föräldrar eller ideella organisationer för att få hjälp med sina läxor. En del föräldrar till och med köper! läxhjälp till sina barn medans andra inte har råd. Så skall det naturligtvis inte behöva vara. I de fall där skolan anser det vara befogat med läxor så skall skolan också erbjuda samtliga elever hjälp med läxläsning och organisera det inom ramen för eller i anslutning till skoldagen.

Ambitionen är att alla skolor ska erbjuda sina elever läxhjälp efter behov. Det är viktigt att se till att elever som av olika anledningar inte har möjlighet att få hjälp med studierna hemma ändå kan få stöd i att klara sin skolgång.

Hur läxhjälpen organiseras kan se olika ut beroende på hur stora behoven är eller vilken kunskapsnivå som efterfrågas men skall inrymmas inom ramen för skoldagen.

 Men anledning av ovanstående föreslås fullmäktige besluta:

Att ge bildningsnämnden i uppdrag att omgående arbeta fram en plan för att på samtliga

Kommunala skolor i någon form erbjuda läxhjälp till elever inom ramen för eller i direkt anslutning till skoldagen under ledning av utbildade pedagoger.

Tony Rosendahl (V)

Lotta Back (V)

Dags att börja avskaffa de delade turerna

Skrivet av katrineholm den . Postad i Välfärd, Vård & Omsorg.

Tony_RosendahlLotta Back

Debattartikel publicerad i katrineholms Kurien 8/1-2014Kommunen har sagt att man vill ha medarbetare som har lust att arbeta hos kommunen. Och för att locka medarbetare och få de att stanna så måste kommunen föregå med gott exempel som arbetsgivare. Det kan man bland annat göra genom en jämställd personalpolitik. Förutom löner kan en jämställd personalpolitik handla om att få bort de delade turerna inom äldreomsorgen och att införa rätt till heltid för de som vill.

Tidningen Kommunalarbetarens granskning visade att delade turer förekommer i 9 av 10 kommuner, och i en kartläggning av Kommunal framkom att drygt 100 000 kommunalare jobbar delade turer inom välfärden i Sverige. 70 procent av dem som jobbar deltid är kvinnor och många gör det trots att de egentligen vill ha en heltid. Det är framför allt i kvinnodominerade yrken inom vård, omsorg och privat tjänstesektor som deltider är det enda som erbjuds. Detta är en av de mest grundläggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.

I takt med att välfärden har urholkats av regeringen så tvingas alltfler anhöriga att ta ett större ansvar när det offentliga träder tillbaka. Ungefär 100 000 personer i Sverige arbetar deltid eller inte alls för att ha tid och ork att ta hand om sina anhöriga. De flesta är kvinnor mellan 50 och 65 år. När de offentliga resurserna till äldre och handikappomsorgen minskar får dessa kvinnor betala priset i form av lägre löner, men också lägre ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet. De får också sämre pension och sämre möjligheter till en trygg ålderdom.

För att vända utvecklingen så har Vänsterpartiet centralt föreslagit ökade resurser till äldreomsorgen i kommunerna genom en öronmärkt satsning för fler anställda med fokus på demensvården och de kommuner som redan har en god bemanning ska kunna använda pengarna till andra delar av äldreomsorgen, till exempel för att minska antalet delade turer. Hela satsningen fullt utbyggd räcker till exempelvis 10 000 fler undersköterskor inom äldreomsorgen och demensvården.

Vänsterpartiet i Katrineholm vill påbörja avskaffandet av delade turer vilket också blir ett sätt att påbörja en höjning av personaltätheten. I vårt budget förslag för Katrineholm 2014 avsatte vi 5 miljoner kronor extra till vård och omsorgsnämndens budget, en blygsam summa men ändock en början som tillsammans med de satsningar som partiet föreslagit från centralt håll till kommunerna hade kunnat bidra till fler händer i vården och färre deltider och delade turer.

Tony Rosendahl Ordförande för Vänsterpartiet i Katrineholm 

Lotta Back Gruppledare för Vänsterpartiet i Katrineholm

Utbildning för avslag i LSS ärenden?

Skrivet av katrineholm den . Postad i Vård & Omsorg.

Vänsterpartiets gruppledare Lotta Back har med anledning av mediaavslöjandet att en del kommuner har anlitat konsultföretag som lär handläggare hur man kan avslå LSS ärenden, ställt följande fråga till Vård och Omsorgsnämndens ordförande.Lotta Back

Fråga till vård- och omsorgsnämndens ordförande, Monica Johansson

Den senaste veckan har media uppmärksammat utbildning, som ges till kommunala

tjänstemän av Kommunlex. Det har varit osmakliga inslag med en hemsk människosyn, som

filmats i smyg. Utbildningen verkar vara inriktad på att neka hjälp till funktionshindrade.

Min fråga är om tjänstemän i Katrineholm fatt utbildning av Kommunler?

Om svaret ärja, vilket har då varit syftet med utbildningen?

Katrineholm 2013-11-12

Lotta Back, V

Motion om läxhjälp i skolan

Skrivet av katrineholm den . Postad i Barn, skola & utbildning.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp i Katrineholm har lämnat in följande motion om läxhjälp i skolan.Läxor

Till Katrineholms kommunfullmäktige-Motion om läxhjälp

En viktig del i skolans uppdrag är att hjälpa eleverna att nå målen. Läxhjälpen i Katrineholms skolor är spretigt. En del skolor erbjuder hjälp och andra inte. En likvärdig skola skall ge alla elever samma möjligheter och kompensera för de enskilda elevernas olika förutsättningar.

Läxhjälp bidrar till att fler får möjligheten att bättre klara sin skolgång. Ett redskap som skulle kompensera dessa begränsningar är om skolan tog ett större ansvar. Många elever i Sverige får ju idag, av olika orsaker, inte hjälp med sin läxläsning utan är hänvisade till kamrater, andra vuxna än sina egna föräldrar eller ideella organisationer för att få hjälp med sina läxor. En del föräldrar till och med köper! läxhjälp till sina barn medans andra inte har råd. Så skall det naturligtvis inte behöva vara. I de fall där skolan anser det vara befogat med läxor så skall skolan också erbjuda samtliga elever hjälp med läxläsning och organisera det inom ramen för eller i anslutning till skoldagen.

Ambitionen är att alla skolor ska erbjuda sina elever läxhjälp efter behov. Det är viktigt att se till att elever som av olika anledningar inte har möjlighet att få hjälp med studierna hemma ändå kan få stöd i att klara sin skolgång.

Hur läxhjälpen organiseras kan se olika ut beroende på hur stora behoven är eller vilken kunskapsnivå som efterfrågas men skall inrymmas inom ramen för skoldagen.

 

Men anledning av ovanstående föreslås fullmäktige besluta:

Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att omgående arbeta fram en plan för att på samtliga

Kommunala skolor i någon form erbjuda läxhjälp till elever inom ramen för eller i direkt anslutning till skoldagen under ledning av utbildade pedagoger.

 

Tony Rosendahl (V)

Lotta Back (V)

Interpellation om Katrineholm 2030

Skrivet av katrineholm den . Postad i Arbetsmarknad & näringsliv, Bostadspolitik & stadsplanering.

Vänsterpartiets gruppledare Lotta Back har tillsammans med övriga gruppledare lämnat in en interpellation om rapporten Katrineholm 2030.Lotta Back

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S)

Om Katrineholm 2030 

Vid kommunstyrelsens sammanträde 19 juni behandlades rapporten Katrineholm 2030.

Rapporten innehåller mycket intressant läsning om hur framtiden skulle kunna se ut om säg

drygt 15 år. Rapporten skisserar olika utvecklingsmöjligheter för kommunen, men innehåller

också begrepp som vi som partier och politiker kan ha olika syn på. Då detta är ett dokument

som kan vara angeläget för fler att ta del av, bland annat för att diskutera vår syn på tillväxt

och befolkningsmål, så önskade vi representanter för Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet,

Miljöpartiet de gröna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet att rapporten skulle tas upp som ett ärende till kommunfullmäktige.

Vi anser att kommunens framtid är ett ärende av större vikt och sådana ska, enligt

kommunallagen behandlas av kommunfullmäktige. Det torde också finnas ett allmänintresse

att diskutera den önskvärda utvecklingen för Katrineholm.

 

Mot bakgrund av detta, vill vi ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande

Göran Dahlström (S):

 

Hur ser du på begreppet tillväxt?

Vilken befolkningsutveckling är önskvärd för Katrineholms kommun?

Vad lägger du ini de fem utvecklingsområdena som avslutar rapporten?

Katrineholm den 16 juli 2013

 

Ewa Callhammar
Folkpartiet liberalerna

Joha Frondelius
Kristdemokraterna

Inger Fredriksson
Centerpartiet

Gudrun Lindvall
Miljöpartiet de gröna

Lotta Back
Vänsterpartiet

Det handlar om politisk vilja

Skrivet av katrineholm den . Postad i Välfärd.

Lagstifta om En välfärd utan vinstintressen-DebattTony_Rosendahl

En majoritet av svenska befolkningen, till och med en majoritet av moderaternas väljare, delar Vänsterpartiets uppfattning om att det inte skall vara tillåtet med vinstuttag i välfärden. Därmed är vinstfrågan en av de viktigaste frågorna i samhällsdebatten och för väljarna idag.

Valfriheten i sig ger inte någon garanti för kvalité, medborgarinflytande eller kontinuitet i en verksamhet. Ägarna till John Bauer-koncernen ansåg att deras vinster från våra skattepengar var för små och meddelade omfattande skolnedläggningar som drabbade mer än 10000 elever. Det svenska skolsystemet med bland annat skattefinansierade privatskolor har blivit den mest extrema i västvärlden och Sverige har gått längst med marknadsanpassning och tillåtna vinstuttag. Så kan det inte fortsätta! Skattepengarna skall användas till det de är avsedda för och inte plockas ut som vinster av riskkapitalister!

Det går att lagstifta mot vinstuttag även om en del påstår annorlunda. Det är endast en fråga om politisk vilja. Norge har en lagstiftning med den innebörden och Vänsterpartiet har en modell för hur man kan utforma ett vinstförbud inom välfärden. Det får gärna finnas olika alternativ att välja på, men om man bara är ute efter att plocka vinster så har man ingenting i välfärden att göra. Företag som vill fortsätta bedriva verksamhet inom välfärden får då möjlighet att omvandla sig till företag utan vinstintresse, såkallade aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.

Demokratiska beslut är en förutsättning när nya välfärdsverksamheter startar för skattepengar. Behoven, inte vinstintressen skall styra detta.

Vänsterpartiet vill bland annat:

Lagstifta om att skattebetalarnas pengar inte ska kunna gå till vinstsyftande eller vinstutdelande företag verksamma i kärnverksamheterna inom vården, äldreomsorgen, skolan och förskolan. Att kooperativa företag och ideella utövare ska fortsatt kunna ges offentliga medel för att bedriva sin verksamhet på dessa områden om de driver den utan vinst. Detsamma gäller andra ägarformer som övergår till att bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte.

Lagstifta om att beslut från kommunen, landstinget eller staten ska vara en förutsättning när icke-offentliga aktörer startar skattefinansierad välfärdsverksamhet. Det innebär att LOV avskaffas.

Den här modellen kommer att bidra till en välfärd utan vinstintressen och fungera väl för seriösa privata aktörer. Riskkapitalbolagen däremot, gör sig icke besvär.

Tony Rosendahl
Ordförande för Vänsterpartiet i Katrineholm

https://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1849435

 

Rätten att välja kvalité

Skrivet av katrineholm den . Postad i Välfärd, Vård & Omsorg.

Debatt

Lotta Finstorp och Magnus Leivik (M) samt Håkan Tenelius (Vårdföretagarna) har i två inlägg kommenterat vår tidigare debattartikel om vinster och kvalitet i vården.

Kvalitet för oss är att ha en stabil vårdgivare som kan ställas till svars om något går fel. Enligt nyliberala argument för en privatiserad vård flyttas makt från politiken till medborgarna. Det låter fint, men privat vård är inte detsamma som att ge patienterna mer inflytande. Patientkraft och patientens delaktighet i sin egen vård är en viktig del i ett större sammanhang än om vården är privatiserad eller ej. Den svenska valfrihetsparadoxen är att när vi fritt tillåter alla bolagsformer så reglerar vi i- stället verksamhetsinnehållet. Konkurrensneutraliteten i ersättningssystemet till de olika bolagen kväver möjligheten till fri utformning.

Det är dags att avliva myten om att avregleringar och utförsäljningar i välfärden har gett oss valfrihet. Mångfalden bland utövare är större i länder där vinster regleras hårdare. Vad som behövs är ett system som förhindrar vinstläckaget, behåller valfriheten många medborgare uppskattar men inte innebär en stor övervakningsapparat.

Vad vi sett i Sverige sedan valet 2010 är ett raserat skyddsnät inom välfärden. I rasande takt har reformer skalat av lager efter lager av vad som tidigare byggts upp. Moderaterna hävdar att bättre vård är resultatet av alliansregeringens politik. Men köerna till specialistvården är långa trots kömiljarden – ett ersättningssystem som prioriterar kortare köer men riskerar att patienter med de största behoven inte får rätt vård hävdar bekymrade läkare.

Sjukvårdspersonal förverkligar sina idéer genom att starta eget, säger Tenelius. Problemet är att det är stora riskkapitalägda koncerner som blivit vinnare när välfärden privatiserats. Att bedriva välfärdsverksamhet med skattemedel är lukrativt. Rörelsemarginalerna är stora och riskerna små. Vänsterpartiets politik handlar inte om att förbjuda privata företag att bedriva skattefinansierad vård, utan om hur vi ska kunna reglera de företag landstingen anlitar. De skattemedel vi betalar för vård ska gå till vård. Att fördela vård med marknadsmekanismer fungerar dåligt. Vi ser möjligheterna i en ny bolagsform som medför att skatteläckaget försvinner och oseriösa aktörer med vinstmotiv som drivkraft kommer att lämna välfärden. Behovet av LOV försvinner därmed. Vår politik innebär en utveckling av välfärden, den utveckling som framtiden kräver. Vi anser att alla ska ha rätt till jämlik vård med god kvalitet oavsett var och av vem vården ges.

Patrik Renfors

Ordförande Vänsterpartiet Sörmland

Maud Ekman

Gruppledare Vänsterpartiet Landstinget Sörmland

https://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1824841

Vänsterpartiet vill ha en utökad, inte utarmad, tåg- och pendeltrafik

Skrivet av katrineholm den . Postad i Kollektivtrafik & infrastruktur.

Debattartikel publicerad i Katrineholms Kuriren 19/6-2013regina_hog

Trafikverket planerar just nu för tågtrafiken i hela Sverige. Resultatet av avregleringen och privatiseringen av järnvägen och tågtrafiken syns alltmer tydligt. Privata aktörer kommer att släppas in på bekostnad av de offentliga behoven och samhällsnyttan.

Gnesta är den kommun i Sörmland som kommer att drabbas hårdast om förslaget att dra in pendeltåget mellan Gnesta och Järna, och därmed Stockholm, blir verklighet. Det kommer också att bli försämringar för regionaltågtrafiken som berör Gnesta, Flen, Katrineholm och Vingåker. Anledningen är att de privata aktörerna vill konkurrera med SJ på sträckan Stockholm-Göteborg.

Kommunerna i Sörmland har investerat mångmiljonbelopp i Citybanan för att få bort flaskhalsen i Stockholm och skapa möjlighet för fler tågstopp i de sörmländska kommunerna. Det finns ett politiskt beslut som har fattats gemensamt av alla länen i Mälardalen samt Östergötland om att planera för och investera i en utökad regional tågtrafik när Citybanan öppnas 2017. Nu riskeras allt detta om Trafikverkets förslag blir verklighet.

Många aktörer vill nu trafikera järnvägen och det blir helt enkelt ont om plats genom att antalet spår är begränsat.  Fjärrtågen är mer lönsamma och det innebär att den regionala trafiken hotas. Underhållet och utbyggnaden av spåren är eftersatt och motsvarar inte de behov som finns. Dessutom är en stor del av tågfordonen gamla och drabbas av driftsproblem.

Många pendlares möjlighet att ta sig till och från sin arbetsplats är nu hotad. Vänsterpartiet ser med stor oro på utvecklingen och de konsekvenser det får för kommunerna och arbetsmarknaden i Sörmland som en del av en större arbetsmarknadsregion. Sörmland behöver fler tågstopp och fler pendlingsmöjligheter, inte färre. De sörmländska kommunernas ekonomiska utveckling är till stor del beroende av fungerande kommunikationer. Det är en viktig strategisk fråga.

Efter beslut i riksdagen öppnades persontrafiken på järnvägen helt och hållet för konkurrens hösten 2010. Det innebär att Sverige nu är det första landet i Europa med en helt avreglerad järnvägsmarknad. Vi ser nu konsekvenserna av detta. En konkurrenskraftig järnväg fordrar en effektiv samordning av trafik, biljettsystem och trafikinformation. Och då krävs det att järnvägen återregleras.

Vänsterpartiet förespråkar en utökad, inte utarmad, tåg- och pendeltrafik. Det har vi visat genom vårt förslag till regional tågtrafik ”Ett Tåg i Timmen” som finns att ta del av på Vänsterpartiet Sörmlands hemsida.

Patrik Renfors                      Distriktsordförande för Vänsterpartiet Sörmland

Maud Ekman                       Gruppledare för Vänsterpartiet i Sörmlands Landsting

Tony Rosendahl                   Ombudsman för Vänsterpartiet Sörmland